Gustavs grabb

• 1
• 2
• 3
• 4
• 5

Gustavs grabb är en medryckande och intressant läsning. Jag gillar Leif GW Perssons sätt att skriva romaner på och det fungerar precis lika bra i detta sammanhang. Svenska språket bemästrar han på ett fenomenalt sätt. Författaren är lika rakt på sak som vanligt, inga gråzoner, inget mörkande och inga ursäkter.

Boken är stundtals riktigt rolig på det där lite underfundiga och svarta sätt som Persson brukar vara i sina böcker. Jag fnissar högt flera gånger och andra gånger går jag runt och småler. Boken är även stundtals sorglig och det går inte att låta bli att bli berörd.

Jag tycker att det smeknamn Leif får i skolan som liten är fantastiskt bra, Professor Wille Vingmutter, även om det kanske inte var så kul då.

Gustavs grabb är en underhållande och välskriven biografi som jag varm rekomenderar.

På www.bokbrus.se finns alla mina ljudboksrecensioner i sin helhet.

» Blev du hjälpt av denna recension?

0 poäng

• 1
• 2
• 3
• 4
• 5

När jag har sett Leif GW Persson på tv har jag alltid tyckt att han varit rätt butter, en smula bufflig och gett ett ganska asocialt intryck och jag hade egentligen inte alls tänkt läsa den här boken. Men när Leif GW Persson nu skriver sina "memoarer" gör han det både underhållande och intressant med en lite torr humor emellanåt. Som läsare får man följa med genom uppväxten och skolåren och här skildras såväl den stora kärleken till fadern som den alltmer tilltagande avskyn mot modern. Men berättelsen är lika mycket en historia om klass, att lämna en klass för en annan men att inte känna sig hemma någonstans. Här kan man även läsa om hans arbete, vilka andra svenska deckarförfattare han gillar att läsa, om hans roll som pappa. Det är uppriktigt, det känns väldigt ärligt och det är stundtals också väldigt fint. Leif GW Persson har skrivit en riktigt bra bok som definitivt är väl värd att läsas! Och jaa, jag tycker också att den ger en helt annan bild av honom själv än den som man ofta ser på tv.

» Blev du hjälpt av denna recension?

0 poäng