Den klarnande april är namnet på Säffles stadshus. Det invigdes under pompa och ståt 1954. Staden sparade inte på krutet när stadshuset byggdes. Den berömde arkitekten bakom Göteborgs konserthus, Nils Einar Eriksson, anlitades. Endast det bästa var gott nog när det kom till materialval och utsmyckningar. Huset fylldes av dyrbara mattor, lampor och konst. "Det är inte endast en förvaltningsbyggnad som tas i anspråk; det är även ett konstmuseum och en expo för inredningskonst", skrev Svenska Dagbladets recensent och utfärdade högsta betyg.

Historien om Säffles stadshus började redan ett halvt sekel tidigare. Den unga köpingen Säffles dröm om ett framtida stadshusbygge kom att vidröra många av de stora frågor som samhället ställdes inför under 1900-talets första årtionden. Där fanns samarbetssvårigheterna med grannkommunen By. Den närmast förödande bostadsbristen. Känslan av ett eftersatt samhällsbygge. De trevande ambitionerna att upphöja Säffle till stad med fullskaliga stadsrättigheter.

Men där fanns också en optimism som hämtade kraft ur Säffles vitala industri. Där fanns en spirande nybyggaranda och en förmåga att uträtta saker när det som mest gällde. Och där fanns inte minst ett rikt galleri av färgstarka personligheter som gav sina bidrag till historien om staden Säffle med det märkliga stadshuset.

Den klarnande april - framtidstro och stadshusbygge i Sveriges yngsta stad är berättelsen om ett litet samhälles strävan efter att bli en modern svensk stad.