Om hundra år bestämmer sig något av barnbarnen till mina kusiners barn för att börja släktforska. Förr eller senare
går de in på sidogrenarna och hittar mig. De kommer att få läsa att jag är född på en mindre ort i norra Skåne. De
kommer att få veta när jag föddes och kanske på vilka olika platser jag har bott. De kommer att få veta vilket
kön myndigheterna ansåg att jag hade och – oundvikligt – skapa sig en bild utifrån detta.
Kanske vill de lära känna mig bättre och begär ut min gamla journal från psykiatrin. Men jag vet hur vanligt det
är att det jag sagt till psykologer och läkare tagits ur sitt sammanhang eller tolkats som något helt annat. Jag har
själv läst den.
Framförallt vet jag hur mycket det är som aldrig blir sagt.

Jin Noah Maltehaim är född 1982, uppvuxen i närheten av Hässleholm i Skåne och numera bosatt i Lund. Hen har skrivit sedan hen var fem år gammal, främst för egen del, men har även bloggat och skrivit insändare. I dikter, kortare texter, teckningar och foton tar hen i denna bok upp ämnen som rötter, kön, identitet, trauma och psykisk ohälsa. Samt längtan efter närhet och efter att hitta hem.