Att skratta är mänskligt. Skrattets betydelser, funktioner och känslor är emellertid knappast universella. De skiftar över tid, rum och sociala sammanhang. I den här boken undersöks bland annat skrattets relation till makt och motstånd samt humorns betydelse i skapande av gemenskap och utanförskap. Gemensamt för artiklarna är att kulturvetenskapliga perspektiv tillämpas på olika studieobjekt samt att författarna dessutom använder humor respektive förlupna, meningslösa, bitska, glada, malplacerade, inkännande eller rent av sardoniska skratt för att undersöka viktiga politiska, sociala och kulturella frågor. Läs om skrattande flottister i en allvarlig marin kontext; samtidens syn på skrattets utrymme i islam och muslimers användande av humor för att utmana normer; den ironiska generationens försvar av normer; humorns betydelse i Liverpools beatlesturism; till synes harmlös men betydelsefull humor i vardagliga sammanhang; svensk-finska konflikter och humor som politiskt vapen; överviktigas användande av humor för att bryta samhälleliga fetmafobier; hur norrmän ler åt så kallade partysvenskar i Oslo och; skrattets mångskiftande betydelser i psykiatrins historia. Författarna är etnologer och folklorister från Finland, Norge och Sverige.