Vad jag bevarat

»Romankonst när den är som allra bäst«
Hanna Jedvik, P1 Kultur

»Strålande roman om nära vänskap«
Dan Sjögren, Helsingborgs Dagblad

»det är på många sätt en underbar roman: rolig, rörande och med fantastiskt levande personskildringar«
Therese Bohman, Expressen

»en roman att luta sitt trötta huvud mot, att sjunka ner i som i ett varmt bad där stormen utanför bara hörs som en viskning«
Jonas Thente, DN

»en stillsam och samtidigt nästan rusigt hyllning till kärlek och gemenskap«
Alexander Skantze, Tidningen Vi

Vad jag bevarat är Wallace Stegners magnum opus. Den utkom 1987, då han var nästan åttio år gammal, femtio år efter att han debuterat som författare. I denna roman om två par, fyra vänner, når de motiv han intresserade sig för genom sitt författarskap sin fulländning.
Berättarrösten tillhör Larry Morgan, en åldrad författare som tillsammans med sin hustru Sally har rest från New Mexico till ett sommarhus i Vermont. Stugan tillhör vännerna Sid och Charity; den senare är svårt sjuk och i väntan på att hon ska somna in får de två parens trettio år tillsammans nytt siktdjup. Larry och Sid träffas första gången 1938 i Wisconsin, när båda är unga universitets lärare i litteratur. De finner varandra trots sina olikheter, liksom Charity och Sally. Där Charity är en rastlös natur, besatt av framgång, liv och rörelse, är Sally en re!ekterande person som så småningom drabbas av polio och hamnar i rullstol. Det handlar om klass och strävan, förlust och försakelse, och de starka och dunkla krafter som rör sig mellan vänner och älskande under ett helt liv.

WALLACE STEGNER (19091993) är ett av den amerikanska litteraturens stora namn. Förutom ett antal älskade romaner, där Angle of Repose som fick Pulitzerpriset 1972 bör nämnas, skrev han essäistik, kritik och biografier. Stegner föddes i Iowa och var en västerns epiker med ett brinnande miljöengagemang. Han ledde i tjugofem år författarutbildningen vid Harvarduniversitetet.

»En enastående bok Ingenting i dessa liv sjabblas bort eller förslösas; lidandet blir en berikande välsignelse och själva livet en erfarenhet fylld av ljus.« DORIS GRUMBACH, NEW YORK TIMES (1987)

Översättning: Eva Johansson