Hur visar man sin sorg vid begravning och sin glädje vid bröllop? Hur gratulerar man till framgång, hur smädar man en fähund och hur firar man någon som redan har allt? Hur vänder man sig till en makthavare när man befinner sig i nöd och behöver hjälp? Jo, med en dikt. 

Tillfällespoesin har ofta tagits i bruk eftersom den visat sig lämpad för så många syften -- också politiska, ideologiska, religiösa och propagandistiska. På 1600- och 1700-talen, då författarna ofta kunde flera språk, var det självklart att de klädde livets viktiga tillfällen i poetisk dräkt, på svenska, latin, tyska eller varför inte grekiska. Denna bok berättar om tillfällesdiktens form, funktion och författare, en del ansedda och berömda, många bortglömda och okända. 

Att dikta för livet, döden och evigheten innehåller artiklar av forskare från Sverige, Danmark, Tyskland, Estland, Finland och Island. Bokens fyra redaktörer, Arne Jönsson, Valborg Lindgärde, Daniel Möller och Arsenii Vetushko-Kalevich, är verksamma vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.