Efter en dramatisk födelse hamnar lilla Maria på spädbarns-hem i Stockholm. Två år senare placeras hon i fosterhem i Småland och där kommer hon att stanna i många år. I tidig ålder får flickan lära sig att arbeta, vara tålmodig och veta hut. Hon iakttager omvärlden på sitt eget sätt och lever ofta i en fantasivärld. Trots allt utvecklas Maria till en ganska glad och positiv unge. Den här berättelsen från 50-talet belyser hur levnadsvillkoren kunde te sig för ett fosterbarn i Sverige i allmänhet och i Småland i synnerhet.Skildringen är humoristisk, nostalgisk och kärleksfull samtidigt som den är tragisk och brutal. Personer, platser och händelser är inte alltid korrekt återgivna, i syfte att ingen ska känna sig obekväm, för att han eller hon kan figurera i handlingen.Omhändertagande av barn som placerats på barnhem och i fosterhem har uppmärksammats extra mycket den sista tiden och vi som har något att berätta i det avseendet, har intervjuats av representanter för Statens offentliga utredningar (Utredningen om vanvård i den sociala bar-navården). Man kan hoppas, att utredningen bidrar till att i framtiden bättre ta tillvara utsatta barns intressen samt att vuxna inte ignorerar barns berättelser om vanvård, över-grepp och andra missförhållanden.