Det var under 1600-talet som den svenska nationalstaten tog form. Den statliga förvaltningen och krigsmakten reformerades och blev gemensam för hela riket. En kulturell och vetenskaplig blomstringstid inleddes, en enhetlig nationell ekonomi växte fram. Århundradet var också skådeplatsen för sociala förändringar som inte minst berörde samhällets topp, adeln. Trots att adeln utgjorde endast omkring en halv procent av befolkningen hade den en enorm politisk och ekonomisk styrka. Hur såg en adelsman i 1600-talets Sverige på samhället? Varför tyckte adeln att det var vanhedrande att syssla med handel och industri? Vad fick adelsmännen att förslösa sina förmögenheter på lyx och överdåd? Hur såg de på sina bönder? Det är några av de frågor som Peter Englund tar upp i sin doktorsavhandling Det hotade huset, där han analyserar adelns föreställningsvärld.