Med släckta lysen lät han bilen rulla nerför backen och in på parkeringen till Döda Fallet. Dimman låg tät över hela Ragundadalen, sikten var inte mer än fyra meter. Han hade lagt den djupfrysta kroppen i två svarta plastsäckar och tejpat ihop paketet på mitten med silvertejp. Kroppen, som inte kunde väga mer än 55 kilo, skulle inte ge honom några större svårigheter att bära nedför trapporna ner i det Döda Fallet. Klockan var nio på kvällen den sista november. Dimman och mörkret gjorde honom säker på att ingen överhuvudtaget skulle vara ute denna natt. Länge satt han kvar och andades lugnt.