Författaren har tidigare gett ut tio limerickböcker med sammanlagt 1180 vanliga limerickar, dvs verser med ortnamn i slutet på första raden. Med sin elfte, En montör som fick foten i Kläm. Nittio idiomatiska limerickar, tar han ett världsunikt grepp och skriver så här i förordet:Sista ordet i första raden i en limerick ska vara ett geografiskt namn. Det är de flesta överens om. I varje språk finns idiomatiska uttryck. En del låter som geografiska bestämningar. Och kan därför, av den som tillåter sig att vara vanvördig mot limerickens principer och dessutom missbruka stor begynnelsebokstav, användas i limerickars första-rader. Så sker i denna bok. Författaren fantiserar om en banbrytande insats. Att boken ska föra limericken in i ett nytt skede, kanske bilda epok :-). Inträffar inte detta, tar han det med fattning. Hur som helst, du som håller denna bok i din hand: du tillönskas nöjsam läsning.___________Onsdagen den 22 oktober 2008David Lundqvist är utan tvivel en av Sveriges mest produktiva limerickförfattare. Efter tiotalet vanliga limerickböcker har han nu kommit ut med en bok som heter En montör som fick foten i Kläm.Han kallar sina nya verser för idiomatiska eftersom ortnamnen är sådana att de samtidigt är vanliga ord. Detta innebär att han lyckas få till dubbeltydiga limerickar, som inte bara håller god kvalitet utan även är roliga. Fick montören foten i Kläm? Jo, det finns en plats i Sverige som heter Kläm. Och hur gick det med hans fot? Inte alls, i det här fallet betyder foten att han fick sparken En dubbel dubbeltydighet, alltså. Den här boken är full av sådana underfundigheter! Det ställer krav på sin författare och David Lundqvist förvaltar detta välGuy Jamais, Lohärad(som har en limericksamling omfattande 40 000 limerickar i över 160 böcker från elva länderoch som själv skrivit ca 2 000 limerickar och även ett ännu opublicerat manus om den svenska limerickens historia)Recension på Norran.seRecension på Sigtunabygden.seRecension på Östran.se