”Hon säger att hon hellre dör än hamnar på SiS igen. Och jag förstår henne.”

När Saras elvaåriga dotter tvångsvårdas på SiS får hon ingen behandling. Däremot utslagna tänder och ledskador efter våldsamma ingripanden av den statligt anställda personalen. Och hon är inte ensam om sina erfarenheter.

I flera år har larmrapporter och skandalrubriker omgärdat den myndighet som har i uppdrag att vårda samhällets mest utsatta och problemtyngda barn och unga. Den statliga vård som kostar skattebetalarna 2,7 miljarder kronor per år verkar ha ersatts av statligt våld – och särskilt utsatta är flickor och yngre barn. Politikerna fortsätter att utlova förändring, men bristerna består och ingen hålls ansvarig.

Den här boken tar för första gången ett helhetsgrepp om missförhållandena på de statliga SiS-hemmen. Vi får möta de utsatta barnen, föräldrarna, socialtjänsten, visselblåsarna och behandlingsassistenterna som vågat berätta. Bilden som framträder är värre än den fragmentariska nyhetsrapportering om misshandel, sexuella övergrepp och kränkningar vi numera har vant oss vid att se i media.