I en språklig reaktor av nukleära relationer och reaktioner bryter Emma Ahlgrens diktsamling Isotopia fram. Ur raderna slår gnistor av verbal intensitet och integritet, i en klyvning av familjestrukturens beståndsdelar, i en textvärld som undersöker vad det vill säga att tillhöra, knyta av och ta avsked.