Det här är ganska långt en autofiktiv berättelse om en blyg finlandssvensk pojke som väldigt starkt upplever sig vara annorlunda. Han växer upp i en borglig stadsmiljö. Trots flerdubbla sociala handikapp kommer han igenom både skola, militär och högskola med ganska tacknämliga betyg. Ändå är det ständigt något som skaver: Han får inte det erkännande som han skulle vara värd och då känns hela identiteten osäker.

Det blir på ett sätt en omvänd klassresa fastän Lars rör sig i urban miljö: Från det självklara trygga Tölö med klart utstakade förväntningar på en akademisk bana och ett tryggt borgerligt yrke till den intellektuella vänstern under 70-talets första hälft. Lars bor då i arbetarstadsdelen Vallgård och deltar i marxist-leninistiska studiegrupper. Samtidigt blir behovet av uppbrott från hans gamla kyrkliga kretsar oundvikligt.

Studierna lider både av det politiska engagemanget och av Lars intensiva dejtande. Hela hans värld hota att falla samman då flickvännen ger honom på båten. Det verkliga sökandet börjar då, nämligen efter en livskamrat som skulle förstå honom. Lars medfödda idealism och pssimism ligger honom dock i fatet.

Livsresan går inte så mycket uppåt utan mera i sidled: Lars blir en kommunal byråkrat. Som lärare i grundskolan och gymnasiet förverkligar han en del av den goda idealismen. Däremot lyckas han aldrig bli "berömd och fri" som det sägs i visan.

Denna bok vänder sig till unga vuxna och äldre. Den vill visa på en speciell tidsanda samtidigt som urgamla teman som kärlek, skam och identitet får en ny vinkling.

Thorolf Ekholm är född 1949 i Helsingfors och har fungerat som lärare i Vanda (1982-2000) och i Helsingfors (2005-2012). Han är pensionerad sedan 2013. Han har tidigare gett ut två skrifter på eget förlag: Om-boken (2012) och Sommaren med Malin (2016).