Trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap har kvinnorösträttsfrågan och kvinnokampen osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. Kampen för kvinnors rösträtt hör inte till berättelsen om Sverige och behandlas knappast alls i historieböcker som används i grundskola, gymnasium eller på universitet.I denna bok undersöker historikern Josefin Rönnbäck vilka genusgränser som fanns i politiken i början av 1900-talet och hur rösträttskvinnorna utmanade och överskred dem.Politikens genusgränser bidrar med en nytolkning av detta viktiga skede i svensk historia och visar hur det politiska livet strukturerats efter föreställningar om kön. Hur såg rösträttskvinnornas kamp för att erhålla rösträtt och valbarhet på samma villkor som män ut? Hur gick det till när svenska kvinnor inlemmades i den manliga politiska arenan?Josefin Rönnbäck arbetar som lektor i historia vid Luleå tekniska universitet. Detta är hennes doktorsavhandling, framlagd vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.