Sveriges universitet och högskolor är oerhört dåliga. Många studenter examineras utan grundläggande kunskaper och de flesta forskningsprojekt är sedan länge förbisprungna av samhällsutvecklingen. Universiteten och högskolorna framhålls som bastioner för fritt tänkande, men de flesta studenter och anställda upplever att de har större frihet att tänka utanför, än inne på, de akademiska institutionerna.

"Varför är universiteten och högskolorna så dåliga?" utforskar de sociala och strukturella förutsättningarna för forskares och lärares arbete på universitet och högskolor. Boken förklarar varför forskare och lärare oftast lyckas dåligt med att utveckla och förmedla kunskaper som är intressanta eller användbara för andra än dem själva. Boken är skriven i en essäistisk stil, med svepande resonemang och tillspetsade formuleringar.

"Varför är universiteten och högskolorna så dåliga?" har författats av Olov Aronson, lektor i socialt arbete vid Karlstads Universitet och affilierad forskare vid Institute for Globally Distributed Open Research and Education (IGDORE). Olov Aronson disputerade i Välfärd och socialvetenskap vid Högskolan i Jönköping och har tidigare varit verksam som forskare och lärare vid Örebro Universitet och Karolinska Institutet.