Det har funnits hushållsarbetare under mycket lång tid och i de flesta delar av världen. Det är nu ett av de vanligaste kvinnoyrkena internationellt. Under mer än ett århundrade har pågått en debatt om hushållsarbetarnas arbetsvillkor där det sagts bl.a. att arbetet är lågavlönat, fysiskt tungt, innebär långa arbetstider, kan leda till social isolering och olika former av övergrepp. Dessa arbetsvillkor uppkommer vid mötet mellan hushållsarbetare och de som anlitar dem. I denna text analyseras maktrelationen mellan dessa två parter. Analysen är baserad på etnografiska studier om hushållsarbetares vardag i Sverige och den övriga västvärlden under slutet av 1900- och början av 2000-talet. Som analytiskt redskap används Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft (1887). I det förmoderna samhället karakteriserades relationen mellan hushållsarbetare och familj av Gemeinschaft, d.v.s. att hushållsarbetaren var en del av hushållet och hade en viss status som innebar underordning under husbonden. Det har länge hävdats - och hoppats - att samhällets modernisering leder till att relationen ersätts med Gesellschaft, d.v.s. baseras på kontrakt där arbetsuppgifter, arbetstider, löner, m.m. är reglerade. Men i denna text hävdas att yrkesrollen som hushållsarbetare alltid innebär en blandning av Gemeinschaft och Gesellschaft. Det betyder att vissa av de problem som förknippas med hushållsarbetet inte helt kan lösas genom ökad grad av Gesellschaft, t.ex. att hantera nedlåtande inställning från vissa kunder eller den sorg som kan uppstå efter att ha fått sluta arbeta i en familj där man fått starka emotionella band till familjens barn. Istället behövs andra metoder, t.ex. utbildning och organiserat socialt stöd.
Vesa Leppänen är docent i sociologi vid sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Han forskar om arbetsvillkor och sociala relationer mellan olika yrkesutövare och deras klienter, bl.a. inom vård, omsorg, hushållstjänster och handel.