Professor Bo Grandien skriver uppskattande om Louise Brodins bok: "Man häpnar över Axel Nilssons mångsidighet och över att han hann med så mycket under sitt korta liv - som tecknare, utforskare av den gamla allmogebebyggelsen, arkitekt, formgivare och framför allt nydanare av museiväsendet, alltsammans i förening med ett praktiskt handlag. Men tyngdpunkten i hans gärning blev naturligtvis Röhsska museet, vars tillkomst och uppbyggnad skildras utförligt. Museet har därigenom fått ett viktigt bidrag till sin historia"

Docent Elisabet Stavenow-Hidemark: "Den bild vi får av Axel Nilsson är en kraftkarl som söp och svor, som hade enorm arbetsförmåga och rika gåvor. Han var en skicklig organisatör, glad sällskapsbror, vänfast, konstnärlig både som tecknare och möbel- och husarkitekt, utmärkt fotograf och konstruktör... en man som levde fort och fick otroligt mycket gjort. Han skrev inte mycket, hade väl inte tid, kanske var det mest osignerat i museikataloger. Men breven som vi nu får ta del av öppnar vägen till hans personlighet. Tidigare var det svårt att få ett grepp om vem han var. Nu vet vi bättre tack vare Louise Brodins både personliga och sakliga skildring.
Det har varit en intressant bekantskap att göra."