Det fjärde året av Keian-epoken, Edo-perioden. Fyrtioåtta år hade gått sedan Ieyasu, Japans härskare, öppnade huvudstaden för Tokugawa-shogunatet. Tokugawa-släktens styre gick vidare till den fjärde shogunen, Ietsuna. Antalet människor som bodde i Edo ökade dag för dag och staden verkade njuta av sitt välstånd. Men på grund av en rad upplösningar och återkallanden från feodalherrarnas sida fylldes gatorna av roniner, och Edos fridfulla dagar tycktes vara på väg att blekna.
I Asakusa, en stad i Edo, fanns en ung man vid namn Miyamoto Iori. Han var adoptivson och lärling till den store svärdskämpen Miyamoto Musashi. Iori valde att inte tjäna under en herre, utan tillbringade hellre sina dagar med att träna sin svärdskonst. En dag upptäckte han ett obekant blåmärke på sin handrygg. Iori skulle snart finna sig fångad mitt i en fruktansvärd konflikt, en strid om blod och bedrägeri.
Striden om den "vaxande månen" som kunde uppfylla alla önskningar - "den vaxande månens ritual". De sju individerna som söker sin önskan, eller mästarna, är bärare av ritualen. De sju heroiska andarna, eller tjänarna, kallas till denna värld av sina mästare. Ridån går upp för striden mellan de sju mästarna och deras sju tjänare.