Högskoleläraren befinner sig i ett spänningsfält som rymmer många perspektiv. För läraren står oftast pedagogiken i centrum. Samtidigt är läraren examinator och därmed en myndighetsutövare med skyldighet att examinera på ett rättssäkert sätt. Hur ska bedömningen gå till? Hur kan den utformas för att ge bästa grunden för lärande? Hur görs examinationen rättssäker? Detta är några centrala frågor som avhandlas i denna rapport. Fokus i rapporten är högskolepedagogisk utveckling och arbete med kvalitet. Just kvalitetsarbete har blivit alltmer betonat inom den högre utbildningen, men trots det saknas kunskaper om vad kvalitet i högskoleutbildning innebär i praxis. Det finns inte tillnärmelsevis lika mycket skrivet om högskolepedagogisk utveckling som det finns texter om kontrollerande ansatser. Boken vill bidra med ny kunskap om kvalitetsarbete med examination och rättssäkerhet i fokus, och dessutom tillföra ny kunskap om praxisorientrat kvalitetsarbete i sig. Komplexiteten i sådan verksamhet beskrivs genom ett högskoleövergripande projekt baserat på workshoppar och på vad detta projekt har gett för resultat. Arbetet, som har involverat ett par hundra högskolelärare, har gett insikter om hur examinationens praktik ter sig för högskolans olika aktörer och om hur denna praktik kan utvecklas. Dessutom ger boken perspektiv på hur internt kvalitetsarbete kan fungera – eller inte fungera.