Få förnekar numera miljöfrågornas allvar, men myndigheter, partier, företag och enskilda individer tar sig an miljöproblem på olika sätt. Dagens miljörörelse fungerar därmed också annorlunda -- dess aktörer har blivit mindre inriktade på konfrontation och att väcka allmänhetens medvetande och mer på samarbete och att finna lösningar. Olika miljöorganisationer finner olika påverkansvägar och kompletterar varandra genom att utveckla det "kognitiva handlandet" -- ett nyckelbegrepp i boken -- för att dra nytta av andra aktörers kunskaper, intressen och praktiker. Betyder denna utveckling att miljöorganisationerna har integrerats för mycket i det omgivande samhället, eller kan de fortfarande utmana miljöförstörande maktcentra och driva miljöfrågor på ett självständigt kritiskt sätt? Boströms analys bygger på fallstudier av miljöorganisationerna Svenska Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Miljöförbundet Jordens Vänner, Greenpeace och Det Naturliga Steget. Ur recensionerna: "... miljörörelsen har en helt ny situation att verka i. Av det skälet är Magnus Boströms studie Miljörörelsens mångfald ett välkommet och välskrivet bidrag." --Nerikes Allehanda "...den hittills mest omfattande studien av miljöorganisationer i Sverige. (...) De resultat han finner -- såväl differentiering som homogenisering av organisationerna -- är välgrundade och intressanta. Avhandlingen bör inte bara intressera miljösociologer utan även samhällsvetare som är intresserade av organisationers utveckling och omvärldsrelationer." --Sociologisk forskning