På grund av ekonomiska skäl blir den medelålders kemisten Bruno uppsagd från firman han jobbar på. Han tar det inte så allvarligt till en början. Han är ju trots allt kemist. Men efter ett par år utan något nytt jobb - och med en fru, två barn och ett hus att betala för - bestämmer sig Bruno att ta saken i egna händer. Om det nu är så att det finns andra kemister som söker samma jobb som han gör, och dessutom får dem, så finns det ju bara ett sätt att bli av med den mördande konkurrensen.