- Jag kan få på tafsen när jag blir för grotesk. Jag får till exempel inte lägga handen på skötet och jucka till. Om en man gör det blir det roligt, om en kvinna gör det vulgärt. Vi kvinnor förväntas ha så mycket mer respekt för könet och kroppen. Så säger skådespelaren Maria Lundqvist som spelar huvudrollen i den svenska situationskomedin Sally. Vad har den drastiska figuren Sally gemensamt med komikerparet Åsa och Gertruds vassa radiosketcher och de dansanta transorna i Prideparaden? De är alla exempel på svensk samtida skrattkultur, de har alla ett formspråk som med karnevalens överdrift och egensinnighet gör att gängse ordning kring kön, kropp och sexualitet rister betänkligt. Kring dessa tre sammanhang, olika till form och innehåll, kretsar kultur- och genusvetaren Anna Lundbergs avhandling. Utifrån Michail Bachtins begrepp skrattkultur behandlar Lundberg det som med ett feministiskt och queert öga är livsviktigt men som inte får plats eller vill rymmas i den maskulint konnoterade allvarskulturen. Via närläsning av komikens lustfyllda moment och dess överdrivna, groteska, och närgångna kroppar vill Lundberg vidga vad som betraktas som politik och politiskt uttryck, kopplat till kön, kropp och sexualitet. Allvarets inslag och närvaro om­förhandlas och förvandlas på skrattkulturens premisser. På så sätt tar den här boken avstamp i allt annat än allvar. Anna Lundberg är född 1969 och verksam vid Tema Genus vid Lin­köpings universitet. Allt annat än allvar är hennes doktorsavhandling.