Hur har känslor påverkat svensk politik? I politiska sammanhang rörs känslor upp och används aktivt i retorik och argumentation. Men hur har känslor fått människor att uppleva sig själva och agera politiskt? I Den uppskjutna vreden problematiserar historikern Jens Ljunggren den känslopolitik som svensk socialdemokrati bedrev från 1880- fram till 1980-talet. I sin studie drar han nytta av ny historisk och samhällsvetenskaplig forskning om känslors betydelse i politiken. Socialistiska rörelser har konsekvent använt olika strategier för att betona och ta tillvara känslor som vrede och ilska. Den svenska socialdemokratin har konfronterats med den politiska vreden och utnyttjat den, men ännu oftare har man velat begränsa och kanalisera den till andra känslouttryck. I Den uppskjutna vreden belyser författaren vad den socialdemokratiska känslopolitiken har betytt för partiets politiska dominans i Sverige under 1900-talet.