Gunnar Karlsson hävdar att det som anses som typiskt för maskulinitet i första hand är en reaktion på människans existentiella villkor, som innefattar hjälplöshet, sårbarhet och beroende. Bokens bärande tankegång är att maskulinitet är ett ouppnåeligt projekt, då den just söker undkomma de existentiella villkoren.Maskulinitet förstås som ett avståndstagande från den moderliga omsorgen, en kompensatorisk reaktion snarare än som ett fullbordande av något naturligt givet hos ett mankön.Med hjälp av psykoanalytiska och fenomenologiska tankegångar tar sig författaren an frågor om vad som utmärker maskuliniteten, hur den blir till och vad den försummar och går miste om.Det maskulina projektet är en bok som vänder sig till alla med intresse för den komplexa genusfrågan, och med hjälp av psykoanalysen och fenomenologin breddar den förståelsen av maskulinitet.Gunnar Karlsson är professor i pedagogik vid Stockholms universitet, och privatpraktiserande psykoanalytiker och psykoterapeut.Pressröster:"Först vill jag uttrycka min beundran för Gunnar Karlssons mod att ge sig på detta svåra, komplexa, politiskt överladdade, närmast minerade ämne. [---] Boken innehåller intressanta psykodynamiska och fenomenologiska infallsvinklar på ämnet vars rika innehåll inte går att ge rättvisa i en recension. [---] ... vill jag tacka Karlsson för en kunskapsrik bok ... Boken är ett av de viktigaste inläggen i den psykodynamiska könsdebatten på senare tid och den bör ha en stor möjlighet att bli en svensk klassiker. Med Det maskulina projektet har Gunnar Karlsson gett ett utomordentligt intressant och tankeväckande inlägg i den viktiga diskussionen om vår könsidentitet."Tomas Wånge, Leg. psykolog och privatpraktiserande psykoterapeut med relationell inriktning vid Linnéstadens Psykoterapiinstitut i Göteborg, Psykoterapi, Nr. 3, 2019, s. 49-52Karlsson s book is a major contribution to the psychoanalytic discussions on sexes and genders and especially on the challenges of being a man. I find especially important the way Karlsson emphatically makes the distinction between sex and gender, kön och genus, as two ontologically different kinds of structures, the former being something one is, the latter rather as a project... There is much to learn from his discussion, I think, and the book should be read not only by psychoanalysts and psychotherapists, but more broadly by people interested in gender questions. Jussi Kotkavirta, The Scandinavian Psychoanalytic Review,