Kring sekelskiftet 1900 var Elisabeth Beskow, signaturen Runa, en känd och etablerad författare som under sin livstid publicerade ett femtiotal böcker. Många av dem trycktes i flera upplagor, och översattes också till olika språk. En nyutgivning av böckerna skedde under 1950- och 1960-talen på Gummessons bokförlag, som drevs av Svenska Missionsförbundet. Elisabeth Beskow hör dock till de kvinnor och författarskap som för det stora flertalet har fallit i glömska. Hennes böcker kan återfinnas på en del bibliotek och antikvariat, men den vanligaste associationen till hennes namn är den ingifta släktingen barnboksförfattaren Elsa Beskow.   Ulrika Lagerlöf Nilsson har forskat om vem Elisabeth Beskow var, vilka teman och ämnen som hon skrev om och hur dagspressen mottog hennes böcker. Genom att kombinera personliga brev, Runa-böcker och tidningsrecensioner visar Lagerlöf Nilsson en såväl nyanserad som komplex bild av författaren. Beskow hade en konservativ politisk och religiös hållning, på samma gång som hon inte väjde undan för att diskutera aktuella frågor och mänskliga dilemman då hon prövade nya tankebanor och läsningar. Hon ansåg att individen skulle ges rättighet att göra egna val och fatta egna beslut, och därmed bli rustad för att möta den nya tidens och samhällets utmaningar.   Elisabeth Beskow visar i sina böcker exempel på hur tidsaktuella frågor, etiska problem och moraliska dilemman framställs på ett mångbottnat och nyanserat sätt. Det fanns alltid ett å ena sidan och ett å andra sidan. Genom sina berättelser formulerar hon en teologi som är ytterst vardagsnära och som är avsedd att få praktisk betydelse i människors liv. Detta såg hon som sin primära kallelse och sitt uppdrag.  Ulrika Lagerlöf Nilsson är docent i kyrkohistoria och filosofie doktor i historia, verksam vid Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Elisabeth Beskow: Liv och berättelser 1870 1928 är en omarbetad version av hennes doktorsavhandling i kyrkohistoria.