Genom Bryssel I-förordningen och Luganokonventionen gäller gemensamma regler om domstols behörighet samt om erkännande och verkställighet av domar inom EU samt inom EU/EFTA-området. Genom dessa två regelverk har EU och EFTA-staterna på förmögenhetsrättens område blivit till ett enda jurisdiktionsområde med fri rörlighet för domar. I denna bok ges en systematisk framställning av förordningen och konventionen. Tyngdpunkten ligger på Bryssel I-förordningen, som är det viktigaste av de två rättsliga instrumenten. I synnerhet har EU-domstolens omfattande rättspraxis avseende tolkningen av de två instrumenten beaktats. Boken är en akademisk monografi men är även av intresse för företagare, advokater och andra juridiska rådgivare samt för domstolar och andra myndigheter.