»Febergänget blev den svenska rockjournalistikens Travelling Wilburys, en supergrupp bestående av fyra ikoniska kritiker. Här är alla de bästa texterna de publicerade på Febersajten i en omistlig samlingsvolym. Stora ord. Stor musik. Stora känslor. som Lennart Persson (RIP) skriver om Al Green på sidan 388.« FREDRIK STRAGEFeber blev en parentes i svensk journalistik. Men precis som i Jackie Wilsons soullåt -(Your Love Keeps Lifting Me) Higher and Higher - är det kanske just parentesen som är det väsentliga. Jan Gradvall, Andres Lokko, Mats Olsson och Lennart Persson - Sveriges fyra mest inflytelserika musikjournalister - tog tillsammans namnet Feber från Lennart Perssons kortlivade åttiotalsfanzine med samma namn.De lade all sin kraft och kunskap på att skapa den bästa jävla nättidningen om musik någonsin. Mellan oktober 2000 och den sista januari 2002 skrev de tillsammans mer än fem miljoner tecken (motsvarande 17 Mario Puzo-romaner). I det sista numret av Pop publicerades de fyra för första gången samtidigt i en och samma tidning. Här föddes idén till nättidningen Feber.Krönikor, listor, maildiskussioner, polaroider och essäer om popmusik slogs om utrymmet med en aldrig sinande ström av recensioner. Denna kronologiska antologi med de bästa texterna från Feber kan därför lika gärna ses som ett tidsdokument över musik och journalistisk som ett snitt genom fyra mäns dagböcker.Pressröster:»Bättre än så här blir inte musikjournalistik.«Andreas Utterström, Nerikes Allehanda»Stilistiskt briljanta texter skrivna av fyra veteraner som trots ålder och erfarenhet inte tycks ha förlorat den ursprungliga passion som var den första och viktigaste anledningen till att de överhuvudtaget började skriva.«Patrik Svensson, Sydsvenska Dagbladet