Under 1800-talets slut och 1900-talets början genomgick vårt lands natur under inflytande av industrialiseringen en genomgripande förändring. Ett av de viktigaste vittnesbörden om hur naturen under denna tid användes för att utvinna allt från skönhetsupplevelser till järnmalm, timmer och vattenkraft hittar man i Svenska Turistföreningens årsskrifter, som utkommit varje år sedan 1886. De nådde stora upplagor och fick snabbt en för tiden unik genomslagskraft. Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, den epokgörande skolboken vars första del utkom 1906, kan av flera skäl läggas vid sidan av STF:s kartläggning av landet. Selma Lagerlöf drog nytta av materialet i årsskrifterna och kom själv att medverka där med ett extra kapitel om Halland. Erik Erlandson-Hammargren, folkhögskollärare, verksam vid Bräkne-Hoby folkhögskola i Blekinge, analyserar detta dynamiska skede i sin doktorsavhandling. Genom att följa utvecklingen under en så lång period som trettio år, från 1885 till 1915, kan han avläsa förändringarna i sättet att se på naturen. Han knyter an till den i Sverige föga beaktade habitatteori som framlagts av den brittiske geografen Jay Appleton och utvinner nya och i flera fall överraskande resultat, viktiga för förståelsen av framväxten av det moderna Sverige.