Varför säger göteborgaren änna, la, knô och brôte? Svaren finns i grammatiken. De svenska grammatikböckerna brukar beskriva skriftspråket, och det ser likadant ut över hela landet. Men dialekterna lever framför allt som talspråk, och där finns det stor variation. En del säger såg honom, andra såg han och åter andra såg en. En del säger skolen och pennen, andra säger skolan och pennan. Verben har sina egna böjningsmönster: slita slet sletet; knyta knöt knötet.    Till grammatiken räknas också uttalsmönstren. I göteborgskan kan kors och fort uttalas koss och fott. Fisk och lille blir fesk och lelle. Gata har ett å-aktigt a-ljud. Kungen kan bli köngen. Detta och mycket annat utreds av professor Lars-Gunnar Andersson, som går igenom ett stort antal språkliga drag som finns i göte­borgsdialekten men inte i standardsvenskan. Göteborgskan är en central del av många göteborgares identitet. Den är dessutom en av landets mest välkända och älskade dialekter bland svenskar som inte själva talar den. Göteborgsgrammatik erbjuder alla som är intresserade av dialekter i allmänhet och göte­borgskan i synnerhet en djupgående, lärorik och underhållande läsning. Och dû, läser du denne här boken får du dessutom kunskaper i grammatik på köpet.    Lars-Gunnar Andersson växte upp på Guldheden i Göteborg. Han är professor i modern svenska vid Göteborgs universitet och har bland mycket annat forskat om Göteborgsdialekten och beskrivit den i artiklar, språkspalter och böcker. Han är också en välkänd radioröst efter många år som ämnesexpert i radioprogrammet Språket.