Den danske 1500-talsastronomen Tycho Brahe blickade natt efter natt upp mot den till synes oföränderliga stjärnhimlen. En natt år 1572 såg han något besynnerligt: en ny stjärna hade plötsligt dykt upp på himlavalvet. Tycho Brahe ägnade återstoden av sitt liv åt astronomin, men han fick förlita sig på sin goda syn och några siktinstrument det var först på 1600-talet som den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei konstruerade en kikare och med hjälp av denna fick tidigare osynliga världar att träda fram. Det har krävts århundraden av djärva nytänkare och tekniska innovationer för att föra kunskapen om universum framåt. Lennart Hultqvist berättar om Brahe, Galileo och Kepler med flera; om kikaren, teleskopet och de avancerade rymdfarkoster som nu är på väg att lämna solsystemet för att färdas ut bland stjärnorna. Rymden intresserar både forskare och författare, och i sin bok framhåller Lennart Hultqvist några poeter som  kan sätta ord på våra tankar om var vi passar in i ett skrämmande, svårbegripligt och till stora delar outforskat universum.Lennart Hultqvist är doktor i astronomi och har tidigare varit verksam vid Stockholms universitet, tidskriften Forskning & Framsteg och Nationalencyklopedin. Han har tidigare, med Marie Hultqvist, gett ut boken "Sophie Brahe: vetenskapen, kärleken, stjärnbrodern".