Karin hade fyra barn och kände sig trött och sliten. Gravid igen ville hon göra en abort. Hon vände sig till Mentalvårdsbyrån i Stockholm, och efter gynekologisk undersökning, samtal med kurator och möte med psykiatriker, beslutade Medicinalstyrelsen att Karin skulle få sin abort.Även Elsa ung, ogift och med diagnosen sinnesslö beviljades abort men av eugeniska skäl.Maud som blivit med barn med en annan man än den hon var gift med fick däremot avslag på sin abortansökan.Avslag fick också Fanny som var sjutton år, bodde hemma hos sina föräldrar och arbetade i bageri.Mellan 1938 och 1974 kunde en kvinna få abort om hon till exempel var sjuk eller om hon blivit gravid efter en våldtäkt. Hur var det för en kvinna att ansöka om abort? Hur gick utredningen till och hur uppfattades hon och hennes skäl av läkaren?I Kvinnotrubbel analyseras abort i Sverige åren innan den blev fri, i relation till kvinnosyn, medicinsk debatt och till välfärdsstatens reformpolitik.Lena Lennerhed är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola.