Intresset för världshistoria är större än på länge - både bland den läsande allmänheten och bland forskare. Globaliseringen har bidragit till att historiker kommit ut ur den fixering vid det nationella som kännetecknat deras forskning ända sedan 1800-talet. Men med den nya globala arenan för forskning följer också nya metodproblem. Det är hög tid att de världshistoriskt orienterade forskarna tar sig an de här problemen och utvecklar metoder som gör att de kan arbeta med samma höga kvalitetskrav som annan historieforskning. I Methods in World History adresseras utförligt en serie metodproblem, och författarna ger förslag på hur dessa ska lösas. Här diskuteras bland annat vår tids unikt stora tillgång till helt nya typer av källmaterial, och hur det krävs en medvetenhet hos historiker om dessa källors förtjänster och fällor. Även språkliga och kulturella skillnader måste analyseras systematiskt när forskarna söker efter de återkommande dragen i den mänskliga historien. Dessutom måste världshistorikerna ständigt vara uppmärksamma på de starka ideologiska intressen som har en tendens att snedvrida de vetenskapliga resultaten. Detta och ett flertal andra metodproblem diskuteras i Methods in World History, där det finns mycket att hämta både för forskaren och för studenten, liksom för den historieintresserade läsaren som vill skärpa sitt kritiska förhållningssätt till världshistorisk forskning.