Företag som har åtagit sig att ta hand om avfall men i stället dumpar det i strid med regelverket har fått stor uppmärksamhet under senare år. I de fall då företagen försätts i konkurs så kortsluts det miljörättsliga systemet, som bygger på att förorenaren ska betala. I dessa, och i många andra, konkurser finns det ingen förorenare som kan betala. Man kan säga att miljön försätts i konkurs. Den här studien undersöker hur förorenaren ska kunna betala även om den går i konkurs. Studien behandlar frågorna om när utdelning ges på miljörelaterade krav, när kraven får prioritet, när konkursboet blir ansvarigt samt när säkerhet ska ställas för miljörelaterade krav. Komparativa undersökningar görs av amerikansk, kanadensisk och norsk rätt. Även rekommendationer från bl.a. Världsbanken och IGF beaktas. Studien innefattar dessutom en djuplodande undersökning av principen om att förorenaren ska betala samt syftet med konkurs.