Edith Wharton (1862–1937) skrev noggrant strukturerad fiktion som utforskade de psykologiska och sociala element som styrde hennes karaktärers beteende. Hennes skildringar av överklass-New York-bor var oöverträffade. Oskuldens tidsålder, för vilken Wharton vann Pulitzerpriset 1920, är en av hennes mest minnesvärda romaner.
I hjärtat av berättelsen finns tre personer vars sammanflätade liv är djupt påverkade av översamhällets tyranniska och rigida krav. Newland Archer, en återhållsam ung advokat, är förlovad med den vackra May Welland men blir förälskad i Mays vackra och okonventionella kusin, grevinnan Ellen Olenska. Trots sin rädsla för ett tråkigt äktenskap med May genomför Archer ceremonin – övertygad av sin egen hederskänsla, familj och samhälleliga påtryckningar. Han fortsätter att träffa Ellen efter äktenskapet, men hans drömmar om att leva ett passionerat liv upphör slutligen.
Romanens klara och inträngande prosastil, livfulla karaktärsdrag och dess återgivning av en eras sociala historia har länge gjort den till en favorit bland både läsare och kritiker.