Det kommer en tid i de flesta barns liv då man vinkar adjö till leksaker och låtsaskompisar. Något som är en naturlig process och en del av att växa upp. Så var det för även för Christopher Robin. En dag lämnade han Sjumilaskogen och vinkade adjö till Nalle Puh, Nasse, Ior, Kanin och Uggla för sista gången. Tänk om vännerna trodde att Christopher Robin skulle komma tillbaka? Men dagarna går och blir till veckor, månader och år utan att de får se sin vän igen. Nalle Puh och Nasse blir allt mer bittra och övergivna. De börjar planera en gruvlig hämnd mot den som aldrig skulle svika dem: Christopher Robin. Så när han en dag flera år senare känner sig nostalgisk och återvänder till barndomens förtrollade miljöer är det inte en varm återförening som väntar. Fina Nalle Puh och Nasse har vuxit upp till riktiga odjur med mord i blick. Den här björnen har fått smak på människokött.

I Winnie the Pooh: Blood and Honey har Sjumilaskogen mörknat och blivit en plats där drömmar dör och oskuld utplånas. De gulliga figurerna många av oss känner från böcker och filmer är nu mordgalna bestar som inget hellre vill än att slita människor i stycken och ställa till med grisfest där blod blandas med honung.

Winnie The Pooh: Blood and Honey är skräckisen som efter ett lyckat trailersläpp blev så populär att den knep andraplatsen på IMDB över årets mest efterlängtade filmer. Det stora intresset innebär nu att Winnie the Pooh Blood and Honey får en stor biorelease i USA och att filmskaparna har kunnat satsa på att göra en större, mer påkostad och fram