Hemslöjdsrörelsens ideologiska utgångspunkter är väl beskrivna, men vilket genomslag hade dess retorik i den faktiska verksamheten i hemslöjdsföreningarnas arbete? Retorik och praktik undersöker hur väl hemslöjdsföreningens tidiga historia och senare tiders historieskrivning överensstämmer och granskar utsagor om dess betydelse och verksamhet. Vi får här ta del av hur Gestriklands hem­slöjdsförening under perioden 1912-1930 förhöll sig till de för hemslöjdsrörelsen centrala begreppen hjälp till självhjälp och ortskaraktär i både muntlig och skriftlig retorik samt hur dess praktiska verksamhet lyftes fram. Rose Ericsson analyserar hur hemslöjdsrörelsen tog sig an uppgiften att bevara, återskapa och föra vidare tidigare generationers traditioner med exemplet Gestriklands hemslöjdsförening som utgångspunkt. Varför och hur startade hemslöjdsrörelsen och på vilka bevekelsegrunder arbetade den? Hemslöjdsrörelsen vid 1900-talets början sätts in i en bredare samhällskontext. Genom studiet av två stora och hittills obeforskade arkiv på Länsmuseet Gävleborg har Gestriklands hemslöjdsförenings tidiga verksamhet och historia kunnat belysas och en mer nyanserad bild av hemslöjdsrörelsen får träda fram.