Den här tankeväckande och nyansrika boken handlar om fågelskådare, om de som ser och lyssnar på fåglar. I fokus är deras berättelser. Med skarp och öppen blick undersöker etnologen Susanne Nylund Skog hur fågelskådarna beskriver sig själva och fågelskådning. Hon analyserar deras jargong, erfarenhetsberättelser, vandringssägner, reseskildringar, fågelrapporter, handböcker, skönlitterära skildringar och bloggar. De tidiga fågelskådarna var män som sköt sina byten för att kunna granska och artbestämma dem. Idag har geväret ersatts av kikaren och fågelskådning engagerar unga och gamla, män och kvinnor. Själva artbestämningen utgör endast en liten del av aktiviteten. Några skådar fåglar för naturupplevelsens skull, andra för den sociala gemenskapen och ytterligare andra samlar på sedda arter och tävlar med varandra. I deras berättelser gestaltas fågelskådning som en fartfylld och kunskapsbaserad aktivitet, och fågelskådaren som å ena sidan äventyrlig och flexibel, å andra sidan naturvetenskapligt kunnig och tålmodig. Den idealiska fågelskådaren sätter dessutom alltid fåglarna, miljön och naturen i första rummet. Föreställningen om fågelskådaren som en äldre man klädd i kaki är också på väg att förändras och ge plats för bland andra den kvinnliga nörden, den nya gentlemannen och den njutande naturesteten. Samlare, jägare och andra fågelskådare är lättläst populärvetenskap där författaren med varsam hand analyserar fågelskådarnas berättelser och ledsagar läsaren genom snustorra rapporter och hisnande historier. Susanne Nylund Skog arbetar som forskare på Institutet för språk och folkminnen. Hon är docent i etnologi vid Uppsala universitet och i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Susanne Nylund Skog disputerade 2002 på en doktorsavhandling om förlossningsberättelser och har skrivit ett flertal artiklar om samma ämne. Hon har även forskat om judiskt liv i Sverige och skrivit monografin Livets vägar: Svenska judinnors berättelser om förskingring, förintelse, förtryck och frihet (2012)."Susanne Nylund Skog återkommer flera gånger till att det är människorna som hon är nyfiken på, deras berättelser. Även om det ofta kan handla om vad man ibland vanvördigt kan kalla nördar känns det hela tiden tydligt hon behandlar dem med respekt. Det gäller också att komma bort från känslan av bara torr vetenskaplig rapport." UNT