Det finns servitut på de flesta fastigheter i Sverige. Institutet servitut används för att komplettera en fastighet med viktiga funktioner och innebär vanligtvis att ägaren till fastigheten får rätt att på olika sätt nyttja en annan fastighet för ett visst syfte. Servitut kan uppkomma på frivillig väg, s.k. avtalsservitut, eller upplåtas utan frivillighet, s.k. officialservitut/förrättningsservitut. Statistik från Lantmäteriet visar att det registreras nära 30 000 avtalsservitut per år. I Servitut – att bilda servitut redogörs för möjligheterna och förutsättningarna för att bilda dessa olika typer av servitut. Följande delar behandlas särskilt: Servitutens syfte och behov Bildande av avtalsservitut Bildande av förrättningsservitut/officialservitut Stadigvarande betydelse Ändamålsenlig markanvändning Positiva förpliktelser Ogiltighet vid bristande uppfyllda rekvisit Båtnadsvillkorets betydelse Egendomsskyddets betydelse i prövningen Ersättningen för servitutsupplåtelsen I boken analyseras även typiska servitut med exempel på formuleringar av upplåtelser samt bedömningar av om servituten kan bildas. De typiska servituten är bad och brygga, båtplats, båthus och båtförvaring, avlopp och andra ledningar, brunn, väg samt uteplats, trädgård och terrass. Servitut – att bilda servitut är huvudsakligen avsedd för undervisning vid universiteten, men lämpar sig även väl som handbok för praktiker.