När Horace Engdahl är femton år hör han för första gången en viss tonsättning av Frédéric Chopin, en händelse som förändrar hans liv. Stycket väcker hans lust att själv spela piano och öppnar vägen till musiken, som sedan ska bli hans ständiga följeslagare. "Själen och musiken" innehåller fyra essäer om kompositörerna Chopin, Wagner och Brahms samt om poeten Mallarmé. Boken är samtidigt en resa i minnet för att spåra en själs tillblivelse. Resultatet är ett slags självbiografi speglad i konsten och en berättelse om musikens omvälvande kraft.