Stockholm i en nära framtid: en våg av brutala kvinnomord skakar staden. Efter långvariga stridigheter, där kvinnor och män tar till vapen mot varandra, byggs en mur. I de södra stadsdelarna, bakom den hårt bevakade ringmuren förskansar sig kvinnorna, i de norra lämnas männen kvar i en stad av förfall. En regnig morgon anländer Jakob Hall till Norra staden. Han tillhör motståndsrörelsen mot muren som har sitt fäste i skärgården. Genom tre unga män dras han in i ett vindlande händelseförlopp i sexhandelns gallerior, i spelkvarteren och i underjordens gångsystem. Det förflutna hemsöker honom och han minns Hedda som han aldrig slutat älska och som försvann när muren byggdes. Staden utan kvinnor är en visionär och mångbottnad berättelse om en stad lika kusligt bisarr som trovärdig. Madeleine Hessérus fortsätter här att utforska det urbana landskap som hon också gestaltade i den kritikerrosade romanen Till Isola som gavs ut 2004. Madeleine Hessérus har sedan debuten 1997 skrivit dramatik, novellsamlingar och romanerna Till Isola (2004) och Staden utan kvinnor (2011). Madeleine Hessérus böcker har översatts till flera språk och fått lysande recensioner. Ett ämne som hon ofta återkommer till är människans komplicerade förhållande till civilisation kontra natur, så även i Elefantens fot (2016).  Staden utan kvinnor är en mäktig och imponerande satsning, ett romanbygge av ovanlig tyngd ... Återigen visar Madeleine Hessérus att hon tveklöst och med självklarhet tillhör de få verkligt betydande och angelägna svenska författarna. Helsingborgs Dagblad Staden utan kvinnor är en roman som oroar och skrämmer. Den framtidsvision den målar upp fungerar också som satir över företeelser i vår tid. Läs Madeleine Hessérus också för språkets skull! Det är koncist, laddat och poetiskt. Svenska Dagbladet En kusligt siande saga, men också en vidsträckt kärlekshistoria och en hoppfull människoskildring. Dalarnas Tidningar Staden utan kvinnor är imponerande självständig, olik det mesta i den svenska samtidsprosan. Madeleine Hessérus röst i den svenska litteraturen är uppfriskande. Arbetarbladet