När invånarna i förorten hittade Teo flytande i floden, var det första som kom till deras sinnen att sälja honom till antikhandlarna i staden. Teo var - och är förmodligen fortfarande - en tvåhundra år gammal automat, gjord av guld, silver och elfenben. Men trots detta, och även om bara ett finger på automaten kunde ha lyft dem alla ur fattigdom, övergav de idén, eftersom Teo kunde prata, äta, klia sig, springa, känna nyfikenhet och kort sagt göra allt som ett tioårigt barn gör.