Göteborg, februari 1918. Gillis har fyllt sexton år och i maj, om bara ett par månader, skall han ta realen. Han är den enda i sin familj som fått förmånen att studera. Magistern menar att han är begåvad, att han kan bli något, om han får möjlighet att läsa vidare. Men drömmarna går i kras när pappa Johan plötsligt dör. Gillis tvingas avsluta studierna för att försörja sin mamma och storasyster; han är nu att betrakta som herrn i huset, den som har ansvaret - trots att han är yngst i familjen. Om Ingeborg varit där hade hon vetat exakt vad de skulle göra, med sin fantasi, sina galna upptåg och märkliga idéer. Men hon har flytt till Amerika och har aldrig skickat så mycket som ett kort. Spanska sjukan, ständig oro för att klara uppehället och en längtan efter det som aldrig blev upptar Gillis liv. Men ändå finns det där hoppet. Kanske, kanske ändå, att drömmar kan bli verklighet ... Torra tårar torkar aldrig är en berättelse inspirerad av den verklige Gillis, författarens egen far. Boken är ett trovärdigt Göteborgsporträtt och en gripande relationsroman - om ett Sverige för hundra år sedan.