Denna bok är en personlig studie över tiden och dess verkningar. Genom fragment, återkommande motiv och citat flätas en lågmäld dikt, där det privata blir allmängiltigt. Det är ögonblicksbilder ur liv som ständigt konfronteras med dilemmat kring ett hemmahörande: bland tingen, bland levande och döda, bland minnen, och inte minst i kärleken. "Villányi, skriver Gustafsson Pech, avviker med sin lågmäldhet från det senaste decenniets ofta yvigt språklekande ungerska poesi. I alla fall läser man gärna mer av honom". (SvD) Villányi har sedan debuten 1978 publicerat tolv diktsamlingar, vid sidan av sitt arbete som redaktör för kulturtidskriften Mühely. I Ungern har han för sitt författarskap bland annat belönats med det tunga litterära Attila József-priset. Med under tiden (2003) introduceras han för första gången på svenska.