Natten mot den 21 september 1615 blåste det upp en kraftig storm bland Västfjordarna, där tre skepp låg för ankar inne i Reykjarfjörður. Besättningen ombord var basker som hade ägnat sommaren åt valjakt i de isländska vattnen. Stormen och drivisen krossade deras skepp, tre män drunknade i vågorna, medan åttiotre lyckades rädda sig i land. Inom ett par veckor hade trettioen av dem blivit mördade av den isländska lokalbefolkningen, ledda av sysslo­mannen Ari Magnússon, den danska kronans representant i regionen. Om denna massaker, en av de blodigaste tilldragelserna i Islands historia, skrev Jón Guðmundsson, en självlärd allmogeman som bodde i trakten. Hans sammanställning av vittnesmål om händelserna, hans kritik mot sysslomannens agerande och hans vägran att delta i ett uppbåd som skulle dräpa även resten av de strandsatta sjömännen ledde till att han tvingades fly från Västfjordarna. Jón Guðmundssons krönika, En sann berättelse om spanjorernas skeppsbrott och strid, presenteras här i svensk översättning för första gången, tillsammans med en lång inledning, där händelserna sätts i sitt historiska sammanhang. Jón Guðmundsson (f. 1574 i Ófeigsfjörður, d. 1658 i Hjaltastaður) var en isländsk, självlärd man som skrev om natur och kultur, magi och historia samt om morden på trettioen baskiska sjömän i Västfjordarna 1615. Joakim Lljegren (f. 1986 i Umeå) är fil.mag. i nordiska språk, bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek och har tidigare medverkat i utgåvorna "Islänningasagorna" (Saga, 2014) och "Sturlunga" (Anthropos, 2021).