Varje människa har en önskan om att hennes liv inte ska vara förgäves, att lidandet inte ska vara meningslöst. I delandet av livsberättelser får tankar, ord och känslor landa och erfarenheter kan föras vidare, skapa igenkänning och bjuda sällskap. Detta är inte en fackbok, inte heller en självhjälpsbok eller en verksamhetsrapport. Rapporter berättar väldigt lite om det inre arbetet. Dofter, smaker, trötthet och innerlighet i de personliga möten vi fått vara med om i Sjukhuskyrkan har tagit plats. Det är nu som livet andas väver samman livsberättelser och  reflektioner i form av dikter och samtal. Boken lyfter framför allt patienters och deras närståendes röster. Det är en vacker bok, en viktig bok, som många borde läsa. Vi inom vården, inom utbildning, men också vem som helst, som vill förstå sådant som kan vara så svårt att förstå, så svårt att greppa. Sådant som skrämmer, men sådant som också kan värma, som kan få oss att stanna en stund och fundera på livet, på mening, på vad som egentligen är viktigt. Anneli Ozanne, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet