Denna bok visar hur det gick till när Mörsil, Undersåker och Åre i och med järnvägen anslöts till resten av Sverige. Med ens uppkom då en direktförbindelse med de delar av samhället som redan tidigare och på ett påtagligt sätt hade kommit i kontakt med industrialiseringen. Hur tog de tre emot den erbjudna moderniteten? Vilka strategier på lokal nivå kunde iakttas? Vilka blev regionens viktigaste bidrag till det svenska industrisamhället? Vilken syn på industrialiseringsprocessen uttrycks under ångans och elektricitetens tidevarv?Författaren presenterar här skilda aspekter på den ekonomiska, sociala och politiska utveckling som lokalsamhällena i västra Jämtland upplevde under perioden 1882 1910 sedan järnvägen mellan Stockholm/Sundsvall och Trondheim hade invigts.Även om syftet med järnvägen var att exploatera västra Jämtlands materiella resurser, blev det inte detta, som kom att integrera Västjämtland i det moderna Sverige. Det var i stället det fjällnära områdets immateriella tillgångar, som gjorde trakten till en omistlig del av industrisamhället. Med ren luft, friskt vatten och rogivande miljöer, allt mera efterfrågade i takt med att industrialiseringsprocessen fortskred, kom denna landsända att inta en naturlig plats i det moderna Sverige.Svenbjörn Kilander är docent i historia vid Uppsala universitet och för närvarande verksam vid Mittuniversitetet, Campus Härnösand.