Under 1800-talet inleddes en hastig omvandling av det svenska politiska, ekonomiska och sociala landskapet. En fattigdoms- och utslagningsprocess på landsbygden följdes av en kraftig industrialisering och urbanisering när näringarna släppts fria. Det var en på samma gång snabb och långsam process. Vissa landsdelar och städer utsattes för ett väldigt omdaningstryck när moderniseringens vindar drog in, medan andra upplevde en betydligt lugnare förändringstakt. Den här avhandlingen behandlar vad många av samtidens betraktare såg som en av de allvarligaste sociala frågorna under 1800- och det tidiga 1900-talet, nämligen brottsligheten. Hur förändrades kriminaliteten under den dynamiska moderniseringsprocessen? Vilka föreställningar om brottslighet uttrycktes i den samtida debatten och hur förändrades det offentligas strategier i bekämpandet av brottslighet? Hur fungerade det kriminalpolitiska samspelet mellan stat, lokalsamhälle och civila organisationer för att lösa den sociala problematik som samhällsomvandlingen ansågs ha orsakat? Sundsvall och dess omland blev en av modernitetens alla skådeplatser, och en betydande del av det svenska industrisamhället. Dit flyttade arbetssökande från när och fjärran i jakten på framgång och lycka, eller i alla fall i hopp om en drägligare tillvaro än den som lämnats. Med moderniseringen uppkom både på nationell och lokal nivå nya sociala utmaningar, och brottsligheten förändrades högst markant. I framställningen läggs särskild vikt vid att inte endast beskriva denna utveckling, utan också att diskutera hur den ska förklaras och förstås.