Denna utgåva är rik på extramaterial: en essä av litteraturvetaren Barbro Gustafsson Rosenqvist, brev som tillkom i samband med utgivningen, dikter och illustrationer av Roy Friberg. I sept. 1940 skrev Karin Boye i ett brev till en nära vän, om romanen: "Den handlar om tillståndet i nästa århundrade, då några stora totalitära stater slåss om världsherraväldet och Staten har individen helt i sin hand."Kallocain jämförs ofta med andra s k dystopier, som 1984, Du sköna nya värld och Vi. Karin Boyes dystopi har precis som dessa översatts till många språk och givits ut i många utgåvor. Boken är som ett testamente, skrivet av huvudpersonen och uppfinnaren Leo Kall. Hans hustru Linda öppnar ögonen på honom, för att hans sanningsserum i Världsstaten får förödande konsekvenser. Meningen är att kallocainet ska avslöja statsfientlig verksamhet. Men istället berättar medborgarna om sin längtan efter kärlek och gemenskap. Man finner flera beröringspunkter med det kommunistiska Sovjetunionen och det nazistiska Tyskland. Så här skriver Barbro Gustafsson Rosenqvist, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, i förordet: "Hösten 1940 utkom Karin Boyes roman Kallocain, några månader innan författaren lämnade livet. Hennes dystra framtidsskildring, som trots allt rymmer hopp om och tro på ljusning, kom att utgöra den mäktiga slutpunkten för ett såväl emotionellt som intellektuellt synnerligen intensivt författarskap. Romanen är ett i många avseenden särpräglat verk, som genom sin lyskraft har hållit sig levande genom decennierna och attraherat allt fler läsare. "