Arbetarrörelsen är utan tvekan den klasssiska sociala rörelsen. Men hur kan vi bäst förstå framväxten, strukturen och förändringen av en arbetarrörelse och dess ideologi? Vilka begrepp och teorier är mest fruktbara? Dessa frågor diskuterar Gunnar Olofsson i en rad skarpsinniga essäer om den svenska arbetarklassens formering, den svenska socialdemokratins historia och den svenska modellens bakgrund och innehåll. Förhållandet mellan arbetarrörelse och intellektuella ägnas särskild uppmärksamhet. Analysen av de nya sociala rörelserna, främst kvinnorörelsen och miljörörelsen, intar en central pats i denna bok. Det nya och det sociala i dessa rörelser består i att de är nära kopplade till nya problem, kriser och konflikter inom den rådande samhällsordningen. Nytt är också hur medlemmarnas föreställningar och identiteter formas. Ett centralt tema är vidare hur båda gamla och nya sociala rörelser präglas av sitt förhållande till staten.