I mötet med människor som avviker från normen sker något viktigt med oss. Det ärmycket tack vare »den Andre« de som inte är som vi som vi får reda på vilka vi egentligen är. I västerlandet har kristendomen varit norm i tusen år, och det var under kristendomenstidiga historia som många av vår kulturs traditionella fiendebilder föddes. De har spelat en viktig roll för framväxten av vårt moderna samhälle och vår identitet. Att ha motståndare är så viktigt att vi till och med hittat på sådana när de egentligen inte funnits där. Vår kulturhistoria är därför full av föreställda faror och mer eller mindre fiktiva hotbilder.Denna bok skildrar hur det gick till när föreställningarna om några sådana arketypiska fiender först tog form. Det handlar om heretiker, driftiga kvinnor och sexuellt avvikande individer, liksom om determinister, satanister och andra oliktänkare. Dessa forntida föreställningar har inte försvunnit, utan kommer till användning än i dag vid svartmålningar av åsiktsmotståndare. Därför kan det vara nyttigt att gå tillbaka till antiken och titta närmare på deras ursprung. Tesen som löper som en röd tråd genom boken är att vi kan lära oss mer om oss själva ochmotverka fördomar genom att granska hur våra uppfattningar om den Andre en gång uppstod.Paul Linjamaa (f. 1984) är religionshistoriker med fokus på antikens religiösa värld och dess receptionshistoria. Han är verksam vid Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet.